Damaskus 1975
När vi ändå var i Beirut, så tyckte vi att det var lika bra att åka till Damaskus. Det hade i och för sig varit vår plan ända från början.
Vi tog en helt vanlig turistresa över en dag till, med ett Libanesiskt företag.
Det tog ett par timmar till Damaskus genom ett ganska kargt landskap. Det var påsk och man kunde se snö på bergstopparna.
Genom Bekaa Dalen och sedan ner mot Damaskus. Det var inga problem under vägen.
Vi fick den vanliga duvningen med besök på det som var värt att se i Damaskus.
På den lunchrestaurang som vi åt lunch på, gjorde vi flera försök att få betala. Dom ville nog ha oss kvar så länge som möjligt. När guiden kom och sa att vi skulle gå hade vi inte betalt. Vi berättade att vi hade försökt flera gånger, men ingen hade velat ta våra pengar.
Då sa han att vi går i alla fall och de gjorde vi. Det blev ett herrans liv mellan guiden och personalen, men vi slapp att betala.
Jag var lite orolig att dom skulle tillkalla polis och att vi skulle måsta sitta på någon polisstation ett tag, men inget hände. Det var nog tur för jag inbillar mig att en Syrisk polis arrest inte är speciellt komfortabel.
Resan hem gick också bra förutom en incident vid gränskontrollen in till Libanon. Passpolisen släpade ut en man ur bussen och spöade upp honom ordentligt utanför bussen, sedan kastade de in honom i bussen igen och vinkade iväg oss. Vad det hela handlade om ville ingen tala om för oss. De la bara ett finger över munnen.